Vissa saker är bara inte meningen att dom ska vara helt ensamma, exempelvis inte gungor. De ser så övergivna ut när de hänger där helt själva. De ska vara omgivna av av liv, inte hänga helt stilla med bara sin skugga som sällskap. Är det någon som håller med mig? Jag har i alla fall alltid tyckt att det ser så sorgligt ut när man går förbi en övergiven gunga. Sorgligt och lite småläskigt. Människor är nog heller inte menade att vara ensamma. Och inte heller hål i örat, har jag tydligen bestämt mig för. I alla fall inte på ena sidan, för jag där ska jag ta ett till hål. Det är så förbaskat snyggt så nu ska det äntligen bli av!